måndag 2 augusti 2010

En kall regnig 60 milatur som ej blev avslutad

Fredag - söndag 23 - 25 juli

Så var då semestern äntligen här och vi hade våra planer för att genomföra en 60 milare som start.
Packade bil full med väskor och cyklar och påbörjade resan till Västerås som skulle bli startplats. Scandic hotell blev boplats för natten mellan fredag och lördag.
Ari hade redan tagit tåget dit från Sumpan så vi möttes där. Lite monteringar på cykel som en ny sadel för min del. Lite vågat att sätta på en ny inför en långfärd utan att ha testat inställningar men det kändes helt okey.

Vi startade från Hammarbyrampen Västerås Statoil klockan 06.00 och tog sikte mot Kopparberg. 3 st tappra cyklister gav sig av varav en på en sk liggcykel från Uppsala.
Vi passerade Skinnskatteberg, Malingsbo och Kloten innan Kopparbergs stämplings tid. Delvis fina vägar och blåsigt men varmt och skönt. Det luktade sommar efter vägkanterna och det var rött rött rött av MASSOR av smultron.

Väl framme i Kopparberg så fanns det INGENTING öppet där man kunde äta mer än ett café där det fanns goda mackor i alla fall men tyvärr hade de inte så fasligt bråttom därinne och tiden gick undan. Ingen toalett fanns det heller att tillgå utan då fick man gå runt hela huset och in på ICA´s toaletter på baksidan.
Vi drog oss ner till Pentti som driver Statoil macken där vi även fick lite olja till kedja och växlar osv. Tack tack tack..... Får komma in med ngt gott att äta vid tillfälle :D
Snitthastigheten första timmen låg på 28km/h, andra timmen 29km/h så det rusade på riktigt fint. Exakt 4 timmar 11 mil till första stämplingen.

Vi trampade sen vidare mot Nora via Fanthyttan. Johan skulle möta upp utanför sina föräldrar och följa med ner till Askersund. Kul med lite sällskap.

Vi stannade på Shellmacken i Karlskoga för att stämpla och fika lite. Så här kan det se ut vid ett fika bord när cyklister är framme. Stackars alla andra besökare som ska in =)

Klädseln inne på macken kanske inte är helt korrekt men vad gör man inte för att få låna en toalett? Tur ni INTE får se en annan bild som Ari tog på mig i denna kö. Det ser ut som om jag har en djävulsbllick och ögonen gnistrar gröna från djupet............

Vi stannade i Laxå för att äta riktig mat efter att ha passerat Degerfors från "kosidan" och via Svartå. Tyvärr började det droppa lite för att övergå till regn mellan Degerfors och Svartå.
Nu blev det raggmunk för att stötta magen med lite energi. MUMS MUMS MUMS. Det var vi värda min mage och jag!

På med blöta kläder för att styra kosan mot Askersund denna gång över fina vägar förbi Laxsjöarna. Synd att det inte var finare väder så man kunde njuta av vyerna på rätt sätt.

Nu är vi framme i Askersund och ska in på Shellmacken och stämpla igen. Johans föräldrar finns på plats och fotograferar vår ingång.



Vi hamnade tyvärr mitt i cruisingen och fick beblanda oss med många vackra härliga bilar genom Askersund för att ta oss vidare mot Borensberg där vi skulle stämpla innan övernattningen i Norrköping.
Nu började det bli riktigt blött och vindarna friskade i ordentligt. Längden och kylan gjorde sitt till att sänka medelhastigheten.
Vi trampade och trampade och allt blev blötare och blötare. Min energi började tryta ordentligt. Väl framme i Borensberg så hittade vi en pizzeria att stämpla på och där åkte alla blöta kläder av. Kallt kallt kallt..... Pizza i magen och en alluminium filt runt mig hjälpte lite att få upp värmen men inte tillräckligt mycket för att få igång värmepannan igen.

Vi lockade ungdomar med att betala dom för att köra oss vidare till Norrköping men ingen nappade. Ari cyklade ner till ett hotell för att se om det fanns ngt rum kvar och kom tillbaka med beskedet att han funnit ett rum som vi kunde nyttja under natten. Underbart!
Hade nog inte klarat att cykla 7 mil till i regn och blåst och endast 11 grader i mörker. Då hade jag nog lagt mig ner i ett dike till slut.

Totalsträckan blev 420 km när vi kom till Norrköping och jag fortfarande frös så jag skakade morgonen därpå. Regnet och vindarna hade inte avtagit och vi hade tagit oss 7 mil på 3 timmar så det var tufft. Lika tufft att avbryta denna 60milare.
Vi cyklade ner till SJ och bokade in oss på ett tåg. Vi fick vänta 2½ timme först. När väl tåget kom så blev vi totalt nekade till att få gå ombord med cyklar.
MILJÖTÄNKANDE!!!!!!!!!!!!!!!!! Knappast.................

Vi går då över till bussterminalen och väntar in en buss som ska gå en kvart senare. Får även där beskedet att vi inte får ta med oss cyklar på bussen!!!!!!!!!!! SWEBUS tar INTE med cyklar!
MILJÖTÄNKANDE?????????????? Knappast här heller.....
Det slutar med att jag får ringa till Rebecha att hon får låna Annichens bil för att komma och hämta oss och köra oss till Västerås.
Tack gumman för all hjälp så vi slapp frysa ihjäl!



Nu är det bara att ladda för en ny omgång 60 mil så man får genomföra detta och släppa dessa tankar i skallen.

4 kommentarer:

  1. Trist att du fick bryta ännu en tur. :( Än tristare med SJ och Swebus, begriper inte de där reglerna...

    Ni skulle svängt söderut i Malingsbotrakten och käkat kakor på herrgården i Karmansbo med oss istället. :)

    SvaraRadera
  2. Anna-Karin Nordin2 augusti 2010 kl. 17:09

    Varför just 60 mil? Är det som en slags "drömgräns"?

    SvaraRadera
  3. 60-mil är väl ingen direkt drömgräns utan vi följer bara det regelverk som är uppsatt av Franska cykelbyråkrater.
    http://en.wikipedia.org/wiki/Brevet_%28cycling%29
    /Ari

    SvaraRadera
  4. Helt okey Anna-Karin med sträckan men du vet ju hur det är.... Mycket vill ha mer och kanske kanske man kan klara av lite till???

    Nej om jag nu klarar av 60 mil så blir jag en så kallad super randenneur när jag avklarat 20, 30, 40 o 60 mil under samma år.
    Typ klassikern att man ska klara av skidor, simma, cykla och springa inom ett år.
    En utmaning helt enkelt.
    =)

    Å jag får ju så härligt underbart sällskap under tiden som gör att det går lättare.
    :D
    Får utnyttja alla knep som finns........

    SvaraRadera