Havet och stranden ville vi se innan vi begav oss av från Rom för denna gång. Vi fick chansen och möjligheten. Fick en känsla av Viareggio stuket med en massa restauranger på rad och olika beachnamn.
Bye bye Rom säger 3 trötta tjejer.
Trött och sliten men nöjd med resan.
Bye bye........
Vi frågade hur man skulle hitta till Sixtinska kapellet och blev tillsagda att hålla oss precis utanför murarna och gå till vänster vilket vi gjorde men vi måste ha missat helt för vi hittade inte in. Däremot hittade vi en kameleont och vi gick runt hela Vatikanen utanför istället för att gå runt innanför murarna.
Många många och långa trappor verkar Rom bestå av. Antagligen för att de ligger på sju kullar.
Om man inte kan bli staty så kanske man kan bli vakt, eller hur?
Lite malplacerat med tomtar just här och nu.
Matdags igen, eller vad vi ska kalla det för.
Saltimbocka, ej ätbart.
Annichens Risotto
Rebechas pizza
På väg genom judiska kvarteret.
Vi ville hitta och besöka även The Mouth of Truth och här har vi bild på Judiska synagogan.
1 fick behålla handen
2 fick behålla händerna och tydligen jag också eftersom jag sitter här och skriver nu.
Vi tog oss ut till en stor galleria en bit utanför stan med tunnelbana. Det ösregnade men det gick bra ändå trots att vi blev blöta om fötterna. Lite får man väl stå ut med.
Hungriga som tusan och med blodsockerfall analkandes hittade vi nutellafyllda crepes. NU skulle vi orka ta oss hem också.
Tänk att Dina har ett eget hotell här i Rom.
Idag var det dags för att ta itu med Vatikanen och Sankt Petrus kyrkan invändigt. Först frukost. Vi hamnade precis i närheten av Vatikanen och det märktes då det var många nunnor och munkar som passerade förbi. Ett bra frukostställe var det i alla fall.
Dags att beträda helig mark! In i Vatikanområdet och sen hoppa in i kön för in här skulle vi i alla fall. Det visade sig gå fort in genom säkerhetsspärren sen kunde man gå fritt. Inget inträde till själva Sankt Petrus kyrkan, det som tog tid och var kö var som sagt var säkerhetskontrollen. Ville man däremot upp i kupolen på kyrkan så kostade det en slant beroende på om man ville gå ALLA trappsteg eller om man tog hissen en bit.
Hmmmm skulle man bikta sig? Puhhhh behövde inte utsättas för detta då det inte fanns någon präst i närheten tack och lov.
Vakterna såg ut som pajaser med sina pyjamaskläder. Kändes inte som om man skulle ha full respekt men jag antar att de kunde sin sak.
När vi stod här nere och spanade upp i taket så hade nog ingen av oss en tanke på att vi snart skulle ha tagit oss med hissens hjälp ända upp till översta guldringen för att sen gå ut på taket och vidare uppför en trappa till toppen av kupolen. Rätt så mäktigt och skrämmande.
Nu har vi kommit upp några våningar och vi visste inte nu hur mycket mer som var kvar och vilken klättring det skulle innebära.
Bilderna får tala sitt eget språk hur högt upp vi var.
Trapporna blev smalare och smalare ju högre upp vi kom. En del kom inte upp utan fick vända och gå tillbaka.
Foto: Rebecha Ramström
Lånad bild av Rebecha som gjorde en samlingsbild på hur trångt det var i trapporna.
En underbar mäktig känsla att ha fått chansen att stå här uppe i kupolen med den historiska utsikten.
Jaha herr mås ville hälsa på idag också...........
När man står här uppe bland statyerna på taket så är de minsann inte så små som de ser ut att vara när man är nere på gatan.
2 av änglarna i Sankt Petrus kyrkan.
Mysiga goa marmorfötter.
Vad hände efter besöket inne i kyrkan? Det kommer i nästa blogg inlägg.
