Fullpackat på vagnen på flygplatsen.
Väl hemma dags att testa vinet som Jonas rekommenderade som ska vara i klass med Arn vinet.
Det här fina armbandet fick jag av en kille när jag köpte alla klänningar till Ella.
Dags att inse att det här blir sista cykeldagen för den här omgången på Mallis. Backe igår och naturligtvis en backe idag också.
Orientbacken fick besök av 3 st med sega ben. Jonas hängde på även idag. För min del så fick det ta den tid som behövdes då benen absolut inte riktigt ville följa mig idag men det rullade på ändå.
Jonas i sista svängen upp till den ena collen.
Här kommer jag bakom alla strån och kämpar upp de sista svängarna.
Tackar dessa killar för stöttning och pepp och framför allt sällskap den här tiden på Mallis.
Lite fika såklart.
Klart man avslutar med ett besök på puben och det här blev nog den soligaste kvällen.
Nöjda varma och bruna.
Cool cykeltröja jag fick av Ari som avslut och ta med hem. Thanks.....
Restaurang avslutning i vårt område i Can Picafort.
Ib.land undrar jag just var min mun får luft ifrån. Vid något tillfälle så sa jag att innan jag lämnar den här ön för år 2015 och om det är bra väder så ska jag utmana mig själv med klättringen uppför Sa Calobra. Kan andra så kan jag också var mitt motto.
Med andra ord så var det då dags att ta tag i det idag. Först en stärkande fika i Inca innan första klättringen uppför Coll de Batalla
Jonas hakade på oss idag och vi möttes vid Sa Pobla först.
Hmmmm...... Ja..... Vad ska man säga......
Grafen för Coll de Batalla
Då har vi kommit till etapp 2 av klättringen. Genom portalen och sen ska vi ner en bit för att sen klättra den sista biten innan utförslöporna.
Ja, här är jag då på väg utför den omtalade backen. Serporna är lika vassa nedför som uppför så, njae jag släpper inte på hur som helst.
Nu har vi halva backen kvar ner.
Ner kom jag. Det är nu man får lite panik när man vet att det finns faktiskt ingen annan väg tillbaka utan det är bara att trampa på och ta sig uppför.
Yes yes yes.... 10 km och 58 min senare så var jag äntligen uppe vid skylten. Jag lovar att det var värt varenda andetag och svettdroppe att ta sig uppför denna backe. Om jag gör om det igen? Ja det vet jag inte men troligtvis vid något tillfälle. Utan min hjälpryttare uppför så hade det kanske smärtat lite mer i självförtroendet och motivationen.
Grafer och bilder finns längre ned i bloggen.
Jonas kom också upp utan problem. Duktiga är vi.
Lite pub och tilltugg efteråt vr vi värda. Kan säga att ett glas öl satte sig i benen direkt.
Promenad och mat på Dennis restaurangen som avslut.
Magiskt att cykla igenom denna bergsklyfta både uppför och nedför.
