söndag 25 oktober 2009

Cykel tur från Sthlm till Örebro

Ibland undrar jag varför min mun öppnar sig överhuvudtaget. Hur kan man överhuvudtaget komma på tanekn att säga: Du, vi kan cykla från Sthlm till Örebro söndagen den 25 nov för då kan Rebecha ta bilen hem!!!
Allt skulle bero på väder och vind men.........
När vi drog iväg vid strax efter 7 på morgonen ca 5 grader och väldigt blött ute MEN inget regn så kändes det skapligt bra. Nyinköpta skoskydd och ett varmt och skönt pannband så kändes det varmt och skönt. Hmmmm Det helt otroliga var bara att inte ens 1 km från start så blir jag duschad av en bil! Den kom på en bro snett över mig och jag lovar att det kom en hel skur droppandes stänkandes över mig. Så, ja jag var torr ca 1 km sen blev fötterna och hela jag våt.
Rebecha fick ligga kvar och sova en stund till och sen ta bilen själv hem men ett stopp i Västerås vid Mac Donalds för chansen att få byta till torra strumpor.

Vi trampade på och strax utanför Västerås hamnade vi i Bredsdal. Oj oj här kände jag igen mig. Har varit här en gång för många många år sen. Dessutom så kändes det som att komma hem då det här var VÄSTMANLAND.

Nu har vi fått mat vid MacDonalds i Västerås och jag har fått torra strumpor och drog på mig ett par vindbyxor över de totalt genomdränkta cykelbyxorna och även en varmare väst.

Tur man under dessa svåra prövningar finns vackra platser där man kan få stanna och fotografera lite. Stilstudie på bloggägaren i full aktion med mobilkameran.

Vackert trots det grå trista vädret



Stilstudie på ledartröjan som fick slita och dra mig runt. Ni tror väl inte att jag frivilligt gick upp och drog???

Vart var vi och fotograferade? Jo Strömsholms slott. Det ligger otroligt vackert vid kanalen.

Hmmmmm Här är en sån där bild då jag verkligen har tappat orken. STrax före Köping så kan jag säga att det fanns BARA mat i huvudet för min del.
Eftersom jag inte kunde få komma till Rosalis NU så fick det bli kexchoklad och lite steppande inne på kiosken för att värma fötterna som återigen var totalt dränkta.

För er som tycker att lilla vägen mellan Arboga och Köping över Valskog är tråkig att köra bil på så kan jag garanterat säga att det var nog den tråkigaste, värsta, jobbigaste biten av hela den här sträckan.
Äntligen i Arboga så jublade jag nästan. Statoil var välkommet. Lite fika med Powerdryck och banan. Alvedon och Eeze spray och en powergel så blev livet helt plötsligt mycket trevligare.
Tycker ni jag ser ut som ett träsktroll? Det tyckte Rebecha enl facebook när vi sågs i Västerås och då var jag nog minst lika skitig. Hon hade funderingar på om vi verkligen cyklade på vägen eller om vi körde cross i skogen!

Väl hemma så blev det en varm dusch och sen bar det av till Rosalis för pasta. MUMS. Rebecha blev skjutsad till Ella för att passa henne i morgon.

Dagens bedrift i bild!


Säger Godnatt väldigt tidigt! Ha en underbar vecka!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar