Fredag morgon och vi visste att det skulle kunna bli en vacker dag med lagom sol men tyvärr blåsigt så vi hade bestämt oss för att vi skulle besöka Eckerö färjeläge under dagen. Det var väl mest jag som var lite nostalgisk och kände att jag ville se hur det såg ut där och om jag kunde minnas platsen från när jag var barn.
Förresten, hur ska jag minnas något från min barndom när jag är så senil så jag knappt minns vad jag gjorde för några timmar sen !?
Man kan se på stammarna att de har fått stå ut med mycket och hård blåst. De är böjda och följer vindens riktning.
Hua man skulle nästan kunna tro att det här är en naken Anakonda orm som ligger och jäser på klipporna i värmen.
Vad torrt och grått det verkar i skogen. Tror att havet och de salta vindarna tar bort färger på en del hus och att skogen just nu är ganska torr.
Oj oj oj.... Vad är detta som kom fram efter en promenad i skogen? En hel liten fiskeby? Vackert låg det bara här och väntade.... Det var värt vartenda steg för min del att finna såna här oaser.
Tur du fick vila dina trötta cykelben hjärtat!!! Du ser i alla fall lite glad ut när vi kom ut i solen.
Allt är inte guld som glimmar. Tänk om man från denna sten kunde skrapa ut allt som silverblänker? Lite rikare skulle man kanske bli trots allt. Det gnistrade och blänkte så härligt.
Ja här ligger Lotta och skvalpar i hamnen och väntar på att få komma ut på en tur och fylla alla tråg med fisk kan jag tro.
Det känns som om man är på kusten i alla fall
Det finns så många vackra saker i en gammal hamn. Låt fantasin flöda själva. Vissa saker ska man nog dessutom uppleva själv för att förstå hur vackert det är.
Ari var snabb och såg några tranor på vägen ut till Eckerö så vi stannade på tillbaka vägen så jag fick fotografera dom. Verkade inte så farligt skygga även om de stannade upp och spetsade sina sinnen när jag kom för nära.
Vi åkte in till Ålands Öl tillverkning i Stallhagen men tyvärr så hittade vi inte in på Puben. När vi gick runt så blev det ju naturligtvis lite arbetsnoja när man såg detta paket med Biogon. Hmmmmmm kan man inte släppa arbetet när man är ledig?
Som ni ser så fanns det MASSOR av äpplen här på gården i alla fall. Äppel lundar var man än tittade.
Vi drog oss sen hemöver till stugan igen. Mat och bastu kallade till samling. Under tiden som Ari fixade maten, som vanligt, så fotograferade jag runt lite här och var, som vanligt på tomten.
Återigen lite nostalgi. Farmor och farfar hade en sån här kärra som vi barn lekte med när den inte var upptagen för arbete. Vi drog ofta ved på den eller andra saker som skulle forslas fram och tillbaka. Vi kallade denna kärra för Kristina.
Oj oj oj...... Tänk vad vissa saker kan göra en påmind om folk man har nära hjärtat. Farmor min farmor.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar