Mallorca dag 26 28 april

Sista bilden på hotellet innan vi åker med taxi till flygplatsen i Palma. Ja det här blev en annorlunda semester. Inte alls så som vi hade tänkt oss. Erfarenheter rikare men inte allt av godo. Nu hem och se till att komma in i läkarrutinerna i Sverige.

Någon ska testa vårt tålamod. Flyget är först och främst 50 minuter försenat så ja vi hinner vandra runt lite på flygplatsen. Träffar "gamla" bekanta från Arboga och Köping som vi träffat för många år sedan. Lite kul vad världen är liten.
När vi tids nog kommer ombord på flyget så är det inte ett Norwegian plan utan ett plan från Tomas Cook. Alla är på och då får vi till vår fasa höra att tyvärr vi måste sitta på planet i 1 timme innan vi får start tillstånd. JÖSSES........ Ja ja vad kan man göra? NADA....
Dessutom så har vi inte hamnat bredvid varandra utan har gången mellan oss. Som krydda på moset så sitter vi raden framför nödutgången vilket innebär att där kan man inte fälla stolarna!!! Suck..... jag skulle behöva luta mig och vila men det funkar ju inte.... BIT IHOP.... Vi är snart hemma.......

Här kommer en liten checklista på vad man bör tänka på inför en resa utomlands oavsett om man ska träna eller ej.

 Se till att skaffa ICE på mobilen och skriv in ALLT ni kan. Även om ni inte kan äta viss mat och varför. ALLT ska finnas med.
Alternativt tips från en tjej i gruppen Cyklande Tjejer, ett ICE armband som ni finner på
https://www.ice112.com
2. Se till att ni har en bra reseförsäkring som täcker sjukhusvård mm.
3. Ha alltid med er EU kortet som ni beställer från Försäkringskassan när ni är ute och cyklar i andra länder.
4. Scanna gärna in EU kortet samt passet och ha som en fil ni kan komma åt via mobilen. De behövs vid sjukhusvård.
5. Ta omgående kontakt med SOS Internationell om något händer så får ni hjälp med så mycket som möjligt. Telenummer +4521856245 De hjälper till med kontakt med försäkringsbolag och flyg samt hotell förflyttningar.
6. Var rädda om er.
7. Allt du har på din mobil se till att även din cykelkamrat har samma sak på sin så ni kan nå varandras dokumentation. Är även bra att ha hemma i Sverige.
8. När ni anmäler er till lopp och kan välja Startklar ta gärna den som heter Plus då det ingår en försäkring för träning också.

Mallorca dag 25 27 april dag 10 på sjukhus HEMFÄRD

Onsdag 27 april

Dag 10 på sjukhus

Jaha bäst att vara duschad och se pigg ut innan läkarronden. Krisartat om jag inte får åka till hotellet idag. Fått sova ordentligt utan ny rumskompis. Skönt. Läkare kommer och jag får beskedet att åka hem på riktigt. Yes yes yes..... Ringer till A och säger att han kan stanna kvar på hotellet och packa och se till att vara där när jag sen kommer med taxi.
Jag har den bästa tur i värden med att min ängel till sköterska till ängel jobbar så jag verkligen får säga tack o hej till henne. Hon fäller faktiskt en tår när vi skiljs åt. Gulliga hon........
Hittar en taxi som kör mig till Alcudia och hotellet. 
A möter upp så jag får mitt bankkort så jag kan lösa ut mig. Ni kan inte ana hur skönt det här är även om det bara nu blir några timmar kvar.

 Syns glädjen och lyckan?

 Ohhhh finns inte ens ord för känslan att äntligen få vara på "privat" mark.

Vi packar ihop så mycket vi kan förutom det vi ska ha på morgondagens hemresa och resten av kvällen.

 Ja, nu kan jag få klippa av mig detta armband som jag haft i 10 dagar.

Vi tar en kort promenad och äter en lättare lunch på hotellet. Jag får vara ofin och äta med fingrarna och ta små små bitar och stoppa in i munnen. Ingen ide heller att äta för mycket då magen inte är van med att äta riktig mat.

 Vi passar på att ta ett bubbelbad innan vi ska ta oss ut på en kvällsrunda och äta lite på vår favorit bar. Det här var mumma för en trasig kropp och själ.

 Ja jag vet.... Jag är en DIVA.......

 Vi köper med oss lite jordgubbar och går ner till stranden och sätter oss och äter dom. Bara njuta ordentligt av de sista timmarna.

 På baren blir de så glada alla när jag är tillbaka. Servitören fäller en tår och kramar om mig när vi ska gå. Vi kommer tillbaka.

Snart dags att ta sig till hotellet, ställa klockan och se till att allt är på plats. Tacksam för att ha fått all service och hjälp av min älskade Ari.

Erfarenheter från sjukhus i Palma:

1. Knappt någon som kan prata engelska. Se till att ha ett översättnings program på mobilen.
2. Man måste vara pigg för att orka vara sjuk.
3. Städerskor, sköterskor, matfolk.... 3% kan stänga dörren efter sig när de går ut.
4. Om man råkar få dela rum med någon spanjor så bör man räkna med att man inte får lugn och ro tyvärr.
5. Se till att få mat insmugglad eller ha med kort/pengar så du själv eller någon annan kan ta sig till ett café och köpa något ätbart.

Jag kommer att göra en lista senare på vad man bör tänka på att ha fixat innan man ger sig av utomlands för att ha allt samlat IFALL olyckan är framme.

Mallorca dag 24 26 april dag 9 på sjukhus

Dag 9 på sjukhus

Tisdag 26 april

 Någon ser ut att ha sovit ganska bra inatt trots allt. Vi hade dessutom en hel natt utan någon mer på rummet. Skönt utan en massa onödigt spring och tyst dessutom mot natten innan.

Vi tar oss en tur till cafeterian igen för att invänta om det kommer någon läkare eller ej för att ge besked om jag får ta mig hem idag eller ej.
Börjar kännas lite tajt om tid snart med att hinna packa mm.

Vi tar en lite längre runda idag så vi går runt hela sjukhuset. Bäst att passa på att vara ute när man kan.

Ja vad ska man säga? Rätt så roligt namn på ost bågar.......
Ari får cykla till hotellet för att börja packa lite och se över så allt är på plats mm inför hemfärden.

En av mina kollegor ringer mig och sammankopplar mig med en av deras bekanta som dessutom är utbildad allmänläkare, jobbar som ögonläkare idag i Stockholm och det bästa av allt är att han är uppvuxen på Mallorca och kan spanska.
Ringer upp honom och precis när han svarar så kommer min läkare in och jag hinner inte berätta så mycket för honom. Lämnar över telefonen till läkaren och hon får prata med honom.
Först nu får jag då veta att de har gjort odlingar för Sepsis/Blodförgiftning och att det är dessa svar de väntar på och de vill att jag ska ha intravenöst antibiotika så länge som möjligt.
VARFÖR kunde de inte ha sagt detta tidigare? Då hade ingen av oss blivit så frustrerade och ledsna.
Accepterar detta svar och är inte så tjurig längre utan tacksam att de har tagit provtagning på allvar.

Jag går ut på en promenad igen senare under kvällen för att få lite frid i sinnet och handla något gott att trösta mig med. Man blir genast på bättre humör när man får vara ute och ha så fin miljö runt sig med blommor, värme och alla dofter.

Bananer, ost och skink macka samt en espresso var jag värd tyckte jag då jag visste att det inte skulle bli någon godare mat till kvällen heller.

Det blev som jag trodde. U R K försökte göra personalen till lags i alla fall med att äta halva burken.... Tar verkligen emot och man är kräkfärdig vid varje sked som går in i munnen.

Bara att hoppas på att jag slipper någon ny rumskompis inatt också.

Mallorca dag 23 25 april dag 8 på sjukhus

Dag 8 på sjukhus

Måndag 25 april

Vaknar och känner mig rätt så pigg och alert och riktigt sugen på att få åka hem till hotellet och få vara där några dagar i solen innan vi ska med flyget tillbaka till Sverige den 27e april. OPS det är bara 2 dagar kvar. A hinner precis komma innan läkarna kommer ner för dagens rapporter.
Ena sidan av facet.......

 .... o andra hamstersidan....

Får in den icke goda frukosten med en Omeprazol tablett.....

 Tur man har något att svälja ned allt med.

Färgerna är blå och gröna samt gula...... 

Nya blåmärken har uppkommit. Antagligen från halskragen.

Vad sa läkarna då? 2 läkare kommer in och säger att allt ser bra ut och de anser att jag ska få åka till hotellet och ta det lugnt idag. Jag ska bara skriva på att jag är utskriven och de ska hämta en tolk och sen ska vi gå igenom resten. Yes yes yes.... Äntligen... Vad vi längtat. Packar snabbt ihop allt och på med civila kläder och är redo för att ta oss tillbaka till Alcudia. Ari får väl cykla och jag tar taxi .... Rättvist eller hur?
10 minuter senare kommer då en av läkarna tillbaka med en tolk som de lovat och säger:
Tyvärr du får inte lämna sjukhuset och åka hem vi såg i din journal att vi inte fått svar på alla prover ännu. Vi vill avvakta och se om vi kan hinna få svar under dagen så stanna kvar här på sjukhuset en stund till så har vi kontakt.
BESVIKEN? Bara förnamnet innan man får totalbryt! HUR kan man gå in till en patient och säga saker INNAN man läst journalen?
Vi frågar vad det är för provsvar de väntar på men vi får inga svar direkt.

 Vi går ut från rummet och ner till cafeterian och äter upp vår besvikelse. Bulle och dricka för min del. ARG LEDSEN BESVIKEN......

 Vi tar en längre promenad när vi ändå är ute och det är varmt och soligt men som vanligt blåser det en del. Vi går runt hela sjukhusområdet i sakta mak. Riktigt fina vyer utanför sjukhusområdet. Ganska frekvent trafik med helikopter fram och tillbaka till sjukhuset.

Vi sitter ute en stund och njuter av sol och värme och att få vara tillsammans och utomhus. Lite långtråkigt inne på ett rum hela tiden. Man har liksom sett allt som finns att se och att bara gå runt i korridorerna ger inte heller så mycket.

 Får lite smärtstillande i tablett form nu istället för via dropp. Fortfarande antibiotika via dropp 3 ggr per dag.
Väl uppe på rummet igen så kommer en annan läkare in och jag får veta och höra att jag har fått diabetes så därför får jag inte åka hem! WHAT wtf....... No way.
Blodsockret låg tydligen på 17.8 och det är högt MEN man kan få förhöjt blodsocker av trauma, stress, sjukhus, mediciner samt av cortison. Allt detta har jag utsatts för under en period. Jag är inte orolig. Berättar att de kan inte hålla mig kvar pga detta då jag kan allt om diabetes sen -93 då min son insjuknade i den sjukdomen. No way!
Jag ska senare under dagen få träffa en diabetesläkare och jag ska avstå från allt som har socker. Diabeteskost ska sättas in.
Kan inte annat än skratta till slut. Vill de suga ut pengar från svenska försäkringar?
Får lämna nya urinprover och blodsocker börjar tas kontinuerligt vilket dessutom visar att det är på väg ner.

 Diabetesläkaren kommer in till mig och jag berättar att jag inte alls tror på att jag fått någon diabetes och att jag dessutom kan denna sjukdom utan och innan sen tidigare. Hon säger då att hon inte är orolig och då vet hon dessutom att jag kommer att kolla upp detta när jag återvänder till Sverige. För henne får jag åka hem. Ingen av mina läkare kommer mer under kvällen.

A stannar och jag, jag kryper väl ner i min nattsärk igen då och hoppas på en ny bättre dag helt enkelt. Tack och lov så har min rumskamrat dragit hemåt så vi slipper henne en natt till. Hoppas att det inte kommer någon ny nu under natten.

Mallorca dag 22 24 april Dag 7 på sjukhus

Dag 7 på sjukhus

Söndag 24 april

Vaknade rätt så tidigt och mådde 100 gånger bättre än igår. Hjärtat har sovit lite bättre framåt småtimmarna ihopkrupen i en fåtölj.

Vacker soluppgång utanför och skönt att ha fönsterplats.
Sover nog en stund till.

Lite piggare och det känns okey efter en dusch. Skönt att slippa nack kragen också. Nu börjar vi diskutera hemgång från sjukhuset. Ska stanna inatt i alla fall.
Min fina rumskompis Mary får idag åka hem till Sa Pobla. Så skönt för henne. Vi har bytt adresser och kommer att ha fortsatt kontakt framöver med besök osv.

Jomen så att.... Klarar mig lätt utan detta..... 
Vi tar lite promenader i korridorerna och vi går ner till cafeterian för att göra något på dagarna. A åker hem sen framåt eftermiddagen.
Framåt kvällen brakar helvetet loss. Jag får in en ny rumskompis enbart spansktalande och det är högljutt hela kvällen med mannen som besök och en väninna. TV på samt högtalare på mobilen och lampan tänd fram till 01 tiden på natten.
Sjuk verkar hon inte vara i alla fall. Det är sånt här man absolut inte vill ha på ett sjukhus med högljudda människor och TV på hela natten.
Jag råkar dessutom i dispyt med en sköterska under natten. Hon ska byta nål för den som sitter i armen börjar göra riktigt ont. Hon sticker in den på handryggen och jag ojar till då hon inte kommer rätt.... Hon säger på spanska stilla stilla och försöker trycka in den ännu längre vilket gör att jag drar åt mig ena benet MEN ligger stilla med handen. Hennes reaktion är att slå till mig på benet och sucka och svära på spanska och måste nu hitta en ny ven att sticka i. Lika bra att vara tyst och bita ihop så jag får i mig det jag ska sen behöver jag inte bry mig så mycket.