Jaha så var det då dags att lämna hotellet och checka ut. Lite trist men jösses så skönt att få komma hem o sova i egna sängen o äta vår svenska mat. Det går nog inte att beskriva egentligen hur man kan längta efter vår egen mat.
Det fanns ytterligare en liten balkong från detta rum. Vi använde det här rummet som förråd för cykelprylar mm.
Ja ja obäddat men vi ska ju åka hem :0)
Här fick vi sitta från kl 12 typ till strax runt 15.30 då vi blev hämtade av vår vän Angel från restaurangen som skulle köra oss till Palma.
Härlig konst på flygplatsen
Bye bye 4 this time.
Sista dagen för cyekltur på Mallis för denna omgång. Varför inte ge sig ut till det kända passet Sa Ca lobra och se på utsikten? Jag gav mig inte av utför för att sen klättra upp men ni ska inte tro att vägen DIT bara är en lek. Man får ge sig på 2 riktigt tuffa bergsklättring
Här står vi då innan hjärtat ska ge sig av utför dessa slingrande vägar för att sen ha som mål att komma tillbaka upp igen! Hur kan man vara så dum ? :0)
Man kan fakstisk stå kvar här vid högsta punkten typ o fotografera o känna svindel så det räcker. Det kändes i maggropen när jag klättrade i strumporna ut på klipporna. Cykelskorna vågade jag definitivt inte ha på mig och klättra... Då hade jag nog säkert ramlat ner.
Slipsknuten som denna böj kallas på Mallis.
Tunneln som går mitt under slipsknuten på förra bilden. Vägen ner till helvetet kanske?
Även här har de de otroligt goda mackorna Pa Amb Oli. Kan behövas för alla som trötta kommer tillbaka upp från helvetet.
Här är det en trött nöjd varm man som kom tillbaka upp i alla fall.
Bilden är tagen från caféet åt andra hållet så att säga.
När man kliver upp på cykeln igen (om man nu har stannat) från caféet tilolobaka till mänskligheten så börjar det direkt med en vass uppförsbacke som tar musten ur en. Brant och seg. Så här högt upp var vi i alla fall.
Utsikt direkt från toppen innan vi nu ska åka nedför i 2,5 km. Lika illa det för min del!
Här är vår favoritrestaurang på våran gata vid Belle Vue.
Sista måltiden som Angel sa med förtvivlan. Grillad lax och lite potatisskivor.
Här har vi hela vårt gäng på restaurangen. Angel längst till vänster som dessutom skjutsade oss till flygplatsen i Palma. Bredvid Ari står dottern till ägaren och bredvid henne står hennes dotter. Härligt underbart gäng som vi lärde känna efter dessa dagar! Synd med motljuset.
Idag LOVAR jag att det blev en dag på stranden för min del! Cyklade bara till Port De Pollenca för att låna deras strand vid havet o invänta gubben som skulle cykla Sa Ca Lobra! 24 km blev dagens enkla cykeltur för min del. Ett brunt ben bara för att reta alla andra!
Nästan hela stranden var min. Jag fick många kvadratmeter för egen del.
En trött varm gubbe som kanske är värd en kall öl efter klättring uppför Sa Ca Lobra. Nu pizza på en härlig Italiensk Restaurang.
Bilder från Sa Ca Lobra
Här är foten av berget.
Hua idag skule man nog ha stannat på stranden och vilat alla muskler sen gårdagens bergsklättring
Här har vi nu kommit ner till rondellen i Manacor där vi tog småvägar vidare mot berget.
Ser ni det mörka som lyfter sig över ängen? Det är dit vi ska. Ända upp!
Jo men då var det bara att trampa på alla dessa långa raksträckor. Snart framme i Felanitx hoppas jag, eller inte.....
Ja då var det dags att börja leka bergsget igen då viket INTE var loika kul idag då benen var skapligt möra o trötta. Dessutom så börjar lutningen direkt. Har nog aldrig förr känt som så att varje meter tog mig bort från målet men den här stigningen blev bara tuffare o tuffare. Max så var det 19% lutning och då höll jag på att välta så det var bara att kliva av o gå någon serpentin.
Eftersom gubben undrade vart jag tog vägen o kom ner o mötte mig så motade jag ner honom till foten igen så han kunde få ta berget 2 ggr när han inte var lika trött! Snällt eller hur! 4, 8 km lång backe! Allt det ljusa ni ser är själva vägen som slingrar sig uppåt. Tuffaste backen jag kört i. Långt därenere får Ari slita ytterligare en gång för att komma upp!
Skön känsla att äntligen vara uppe och massor av trötta ben kom det upp.
Så här såg det ut när man kommit upp på toppen och här satte jag mig för att pusta ut och invänta gubben när han skulle dyka upp bakom kröken.
Skön avkoppling en stund innan det är dags för att ge sig av utför som även det är jobbigt i skarpa serpentinsvängar.
Även detta fik är fullsatt av massor av cyklister.
Visst är det vackert?
CK Distans spejar ut över egendomen!
Kvällssolen på balkongen innan det är dags för lite mat.
Lite trött man efter 2 klättringar uppför San Salvador på vår favoritrestaurang.
Vi gav oss iväg på en tur som vi inte hade bestämt slutmålet på. Det blev plattåkning, om man nu kan hitta sån på Mallis men det slutade med en bergsklättring upp på Sant Salvador som hade en enorm utsikt. Med trötta ben så blev det några serpentiner med gång. Max 19% lutning 4,8 km lång och 510 möh. Vilken utsikt! 128 km
